i love you charlie
Sans Gilbert
God dag! Idag har följande hänt:
- Jag kom i tid till matte-lektionen i morse
- Vår aula började brinna
- Jag har lagat världens godaste linssoppa
Tre saker väl värda att uppmärksammas. Mer dramatiskt än de två andra är väl det faktum att vår skola fattade eld idag. Det var ganska läskigt faktiskt. Brandkår, poliser, evakuering och hela fadderullan. Då Pildammsskolans brandalarm tydligen ligger på ca 50 decibel tog det ett tag innan vi hörde att det faktiskt var igång - känns ju betryggande... well, den tidigare så okända Pildammsskolan i Malmö fick i alla fall idag sina 15 minutes of fame på sydsvenskan.se. Haha.
Nu tänkte jag berätta lite om min linssoppa. Den är riktigt god. Man gör såhär:
Hacka två rödlökar och en vitlöksklyfta. Fräs dem i en gryta tillsammans med 2,5 dl röda linser i lite rapsolja. Efter ett tag häller du på en burk (ca 500 g) passerade tomater. Koka upp 8 dl vatten och låt 1,5 grönsaksbuljong-tärningar lösas upp i det, och häll därefter på buljongen i grytan. Hacka två gula paprikor och häll i dom också. Salta, peppra, häll eventuellt i lite tabasco. Om du tycker att soppan känns lite tunn kan du blanda i lite creme fraiche eller grekisk yoghurt. Blanda runt lite och låt koka i ca tio minuter eller så, tills linserna känns klara. Riv skalet av en citron och pressa saften av halva citronen och häll i.
Riktigt god soppa!
För övrigt har jag inte Gilberts syndrom! Fan! Jag och Gilbert började nästan kännas som en enda person... Känns som om jag har förlorat en bit av mig själv. Känner mig... tom. Gilbert, kom tillbaka!
En hi-5 och en falafel
Jag är så trött! Men större än min trötthet är behovet av att skriva av mig. Min hjärna går på högvarv just nu, fråga mig inte varför. Känner mig i behov av att prata med någon, diskutera någonting eller bara allmänt babbla. Då mamma befinner sig på Mallorca, Kajsa är ute och pappa sover, är det bara du - min kära blogg, ständigt offer för mina tankar och funderingar - som återstår. Jag är nyss hemkommen från Karolina som av en fullt förståelig anledning rimmar på fina. För hon är min fina vän. Jag tycker väldigt mycket om Karolina och Karolinas lägenhet, den luktar rooibos-te och det bjuds alltid på någonting gott när man är där. Ikväll fick jag äppelpaj och sen gjorde jag och Karolina choklad-fondue och tittade på "Underbara älskade". De spelar en fantastiskt vacker låt i den filmen, jag har försökt hitta den men den finns ingenstans... Jag måste hitta den. Den fick mig att tänka på farmor. Jag vet inte varför. Underbara saknade farmor.
All and all en mycket mysig kväll ikväll. Dessutom välbehövd, efter gårdagens brutala misslyckande. Ett ord: inspark. Varför gick jag på ettornas inspark? En mycket bra fråga. Jag spenderade största delen av gårdagen + i morse med att försöka lista ut svaret på den. Jag antar att det bara var av ren dumhet. Brutalt tråkig fest på Luftkastellet som
1. Ligger långt ut åt helvete
2. Är helt enormt och tar ungefär 3 gånger så många människor som vi var igår.
Dessförinnan spelade i alla fall Lykke på Café Barbro, tillsammans med en massa andra band, vilket var trevligt. Jag försöker härmed minnas fredagen den 26/9 som den najsiga kvällen på Café Barbro, inte som kvällen då jag betalde 120 spänn + taxipengar för att vistas i samma lokal som ca 400 packade tjejer med för mycket foundation och bitch-blickar i högsta hugg. Herregud.
Låt oss nu tänka på morgondagen. Söndag. Jag ska göra INGENTING! Så jävla skönt. Inget jobb och inget plugg. Jag ska sova, äta, titta på när molnen åker förbi. Gå runt i pyjamas hela dagen. Idag kom förresten Timbuktu in på Folk å Rock när jag jobbade, han köpte dock inget i caféet utan tittade bara på skivor. Attans! Jaja, det slår ju dock inte den gången då Günther kom in och beställde en latte och en morotskaka. Då grät jag nästan av stothet efteråt. Fan att jag inte tog Günthers autograf. Det hade ju varit det coolaste i världen.
Att se "Underbara älskade" fick mig att tänka på "Så som i himmelen", vilket ledde tankarna till mitt älsklingsklipp med Helene Sjöholm. Här är det, så vackert så att man kan gråta. Helene Sjöholm sjunger Du måste finnas live i Minnesota. Hon har en känsla i sin röst som inte liknar någon annans. Titta och njut.
Plötsligt händer det
Jag var precis påväg hem från jobbet, när jag av någon anledning fick för mig ett köpa en trisslott. Kan inte minnas att jag någonsin köpt en trisslott. Det är sådant som jag då och då får av mamma när det har blivit över på jobbet, alternativt i julklapp av fantasilösa släktingar. I vilket fall som helst så gick jag in på närmsta tobaksaffär och följde min plötsliga instinkt. Cyklade hem och satte mig vid mitt matbord och skrapade min lott, och minsann! 50 kronor vann jag. Yippie!
16.32 och en stängd dörr
Återigen har min oförmåga att komma i tid gjort sig påmind. Jag är verkligen fullkomligt inkapabel till att vara i tid. Det är ett handikapp hos mig. Jag vet detta, och känner att jag behöver klargöra en sak för alla i min omkrets: ni behöver inte påpeka det för mig. Jag har redan fått höra det i 17 år. Jag kommer alltid att vara fem minuter sen, det är bara så det är. Självklart försöker jag bättra mig, det är något jag jobbar med varje dag. Men alla har vi våra brister och jag ber er att acceptera min.
Alltså, grejen med mig är följande. Jag är kvällspigg, och fungerar därför som bäst på kvällen/natten. Det är då jag är som piggast och mest koncentrerad. Det är då jag börjar plugga, spela piano, städa rummet och gör annat jag tänkt göra hela dagen. Vilket resulterar i att jag lägger mig för sent, vilket i sig naturligtvis leder till att jag vaknar för sent på morgonen. Jag är inte heller en särskilt snabb person, något som många i min närhet kan intyga. Jag äter långsamt, jag borstar tänderna länge och jag hatar att stressa. Därför gör jag inte det heller. Dessutom är jag en stor tidsoptimist som när klockan är fem i fortfarande tänker "jag hinner".
Största tidstjuven på morgonen är utan tvekan badrummet. Duscha, föna, fixa - allt tar tid. Och ännu längre tid för mig, eftersom jag som tidigare sagt är ökänd för att vara allmänt långsam. Jag är dessutom en person som inte klarar sig utan frukost. Får jag inte mat när jag vaknar så avlider jag framåt tio-tiden. Jag fungerar helt enkelt inte. Måste därför äta på morgonen, och då blir det dags för ännu ett av mina långsamma moment - att bre mackor. Jag brukar säga att det är en konst. Som pricken över i:et står det med stora bokstäver på min köksklocka: "LUGN, DU HINNER". Och jag kan säga er att jag tror inte på mycket, men jag tror på min köksklocka.
Så, här har ni en liten del av förklaringen till mitt beteende. Har ni några ytterligare funderingar kring detta är det bara att fråga på. Tills vidare hoppas jag att mitt handikapp härmed är accepterat, och nästa gång ni ser mig cykla som en duracellkanin med adhd så förstår ni förhoppningsvis varför.
Med all kärlek.
wait for the sun to go to bed
I morse vaknade jag med en exploderande huvudvärk och halsont utan dess like. Mitt huvud dunkar fortfarande och jag tror att detta är straffet min kropp ger mig för att jag den senaste tiden inte riktigt tagit hand om mig. Jag har sovit för lite, stressat för mig, varit för lite med mig själv. På något konstigt sätt känns det som om jag vaknat ur någon slags koma. Härmed lär jag mig dagens läxa.
I vilket fall som helst har det varit en skön dag. Jag sov till elva, åt god frukost, glömde som vanligt bort byggarbetarna som jobbar på vår balkong och visade mig ofrivilligt halvnaken inför dem. Sedan har dagen bestått av Sex & the City och matte B, en underbar kombination. Dessutom börjar mitt rum nästan likna ett rum och inte ett krigsfält och jag har äntligen fått tummen ur röven och satt upp alla mina planscher på väggarna, något jag tänkt göra sedan ungefär tidigt 1800-tal. Heja! Har liksom min syster börjat plundra pappa på bilder ur hans gamla musiktidningar som t ex Rolling Stone, MOJO, Uncut och Q, har hittat riktigt snygga bilder på bla Keith Richards och gamla D&G-annonser. Me likey.
För övrigt har jag något slags fel på min lever, vilket jag fick reda på i ett brev från vårdcentralen för några dagar sedan. Tydligen har jag en "lätt stegring av bilirubinet". Detta innebär att jag i ca fem veckor framöver måste gå och ta blodprov två ggr/vecka. Det blir 10 blodprov, som dessutom ska tas i armvecket. Kommer gå runt och se ut som värsta heroin addict i ca en månad framöver. Imorgon kl 08.00 är det första gången. Jaja, antaligen är det bara Gilberts syndrom, haha... men fortsättning följer angående det.
Hur är läget med mig nu då? Jo tack, relativt bra. Jag sitter och dricker kamomillte och förbereder mig inför redovisning om fascismen imorgon. Har precis varit och repat med världens bästa band, på fredag spelar vi på Café Barbro och jag tycker att alla som läser detta borde komma och titta! Vi står på scen vid 19.30-tiden, följt av en hel hög av andra bra band. Vad kan vara bättre att göra en fredagkväll än att lyssna på soft musik samtidigt som man hjälper fattiga barn?
Jävlar, vilken reklamare jag är!
trött och tom
lars eriksson - speaking with the angel. finast just nu.
jag har lite förlorat förmågan att uttrycka mig. numera blir det mest genom filmer och musik eller med ord som inte är mina egna. orden är inte riktigt med mig längre. jag får hoppas att de snart kommer tillbaka till mig, jag känner mig ganska tom annars.
so leave him alone, set him free
cause he's speaking with the angel
speaking with the angel that only he can see
I really love your peaches, wanna shake your tree
Piggelindrinkar och allsång hos Ida - finns det ett bättre sätt att spendera en lördagskväll på?
Warwick Avenue
Saker man kan göra på Pildamm, del 1:
Tre dagar för tidigt
Min detox är officiellt över. Jag har nyss krängt ett helt paket Häagen-Dasz ensam. Och igår när jag och isa skulle plugga tillsammans så slutade det med att vi shottade tequila av ren tristess. Så, nu är det slut på detox och tillbaka till ett normalt fungerande liv. Hipp hipp hurra! Några kanske skulle kalla detta ett misslyckande från min sida, men själv ser jag det som ett mycket bra beslut. Imorgon spelas Lykke i amerikansk radio ännu en gång! Och denna gång blir vi till och med nämnda också. Jag säger då det, framsteg! Nu ska jag ta igen lite välbehövd sömn, eftersom de senaste två nätterna inte haft särskilt mycket av den varan. Duntäcke nästa.
Innan tittade jag på ett program till minnet av Anna Lindh. Jag grät litegrann och önskade att sådant här inte skulle få lov av hända. Anna verkar ha varit en fantastisk person.
Detta är min älsklingsklänning i hela världen
Uppdatering
Katastrofalt dålig dag. Största möjliga ångest och en halv flaska olivolja på köksgolvet. Ingenting funkar som det ska.
Dublin ligger väl i Tyskland?
Jag har sjukt mycket att göra just nu och vet inte varför jag sitter och bloggar. Det borde jag verkligen inte göra. Jag borde spela piano, jag borde jobba, jag borde plugga natur och samhälle och franska och matte. Dessutom borde jag ta tag i "film project", ett samarbete från helvetet mellan engelska och textkunskap. Att städa mitt rum ligger också relativt högt på prioriteringslistan. Suck, alla dessa måsten. Okej, klara färdiga gå - PLUGGA.
För övrigt så bröt jag mot min detox igår. Väldigt dåligt, men ack så underbart.
Philadelphia
Nu vill jag berätta för er om en av mina stora kärlekar. Philadephia. Det finns mycket som är fint här i livet, men få saker är så underbart som en rostad macka (gärna lingongrova) med ett tjockt lager philadelphia på. Men det måste vara original, light är inte alls samma grej och det måste vara ett sjukt tjockt lager. Ah. Himmelriket på jorden.
A simple twist of fate
Nu är jag 13 dagar kommen på min detox och jag börjar inse att det kanske inte var ett av mina smartaste val här i livet. Nåväl, det är smällar man får ta. 7 dagar kvar och sedan är jag back on track. Idag har varit en bra torsdag, började med inställd idrott (kan en dag börja bättre?) och slutade med inställd geografi. Jag tog en tur till gamla Uff, nu kallat Humana, och därefter till min älsklingsaffär Astrid och Aporna där jag köpte organiskt hampabröd, yogi-te och dinkel- och sesamkakor. När jag kom hem spelade jag piano tills det var mat. Jag har inte haft ork att plugga alls idag. Funderar på om det är värt att ta tag i nu eller om jag ska gå och lägga mig tidigt så att jag orkar upp på yogan imorgon bitti. Tror det blir det senare alternativet. Hoppas det inte regnar imorgon.
